Att må bra är någonting som de allra flesta strävar efter. Och en stor del av vårt välbefinnande har att göra med våra kostvanor. Vissa tenderar att inte alls reflektera över vad de äter men en ökad medvetenhet kan resultera i en rad positiva hälsoeffekter, t.e.x. viktminskning.
Vi får hela tiden höra hur nyttigt det är med fiberrik kost, och att det till exempel är positivt för magen. Men är det riktigt sant? Överlag är fibrer bra men det är en sanning med en aning modifikation. Alla fibrer har en mättande roll och ger en känsla av mättnad.
Det görs skillnad mellan vattenlösliga samt olösliga fibrer. Enligt forskning så är det de vattenlösliga fibrerna som skänker bäst effekter på hälsan. Tyvärr är det vanligt att produkter som är deklarerade med ett högt innehåll av fibrer sällan innehåller just vattenlösliga fibrer. Desto vanligare är det att dessa produkter består av olösliga fibrer såsom cellulosa samt vetekli.
Det påstås att en gynnsam kost består av stora mängder fibrer. Men kan det verkligen vara riktigt med tanke på att det finns en tydlig skillnad mellan två sorters fibrer? Ifall de vattenlösliga fibrerna har bästa effekt gällande hälsan så innebär det att en kost med stora mängder olösliga fibrer får sämre effekt.
Frukt samt grönsaker är det många som äter, och faktum är att det bästa sättet för kroppen att få i sig fibrer är från kolhydrater som består av fibrer som är naturliga. Därför är frukt och grönsaker en viktig beståndsdel av kosten eftersom de innehåller stora mängder vattenlösliga fibrer. Men den som inte kan vara utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn eftersom det gör kroppen en bättre nytta.
Vad gäller fibrer i allmänt så finns det inga belägg för att de faktiskt är positiva för magen, och därutöver finns det ingenting som tyder på att de vattenlösliga fibrerna skulle bidra till något som de vattenlösliga inte skulle göra.
Faktum är att människors ursprungliga föda som är fri från spannmål kännetecknas av förhållandevis lite olösliga fibrer men desto mer av vattenlösliga fibrer. De vattenlösliga fibrerna finns i hög grad i till exempel havre, baljväxter, psylliumfrön, frukt samt grönsaker. Främst förekommer de olösliga fibrerna i spannmålets cellväggar, men de förekommer även i strukturer såsom till exempel fruktskal.
En utmärkande beskaffenhet för vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det medför att när fibrerna hamnar i förbindelse med vätska så bildas en gel. När de vattenlösliga fibrerna hamnar i förbindelse med vätskan i magen så blir effekten att fibrerna kapslar in delar av de andra ämnena som transporteras genom magen. Det ger en förlängd procedur för matsmältningen som är bra för tarmsystemet. Det innebär framför allt att tömningen av magsäcken sker långsammare men även att blodsockret stiger i lagom takt.
Vattenlösliga kostfibrer möjliggör att fördröja upptaget av blodsocker. Det innebär att den glykemiska belastningen sänks och på så vis att blodsockernivån blir jämnare. Även kolesterol samt blodfettsnivåerna sänks i blodet. Dessutom blir insulinkänsligheten bättre vilket förebygger sockersjuka. Vattenlösliga fibrer reducerar risken för att råka ut för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.