Att må bra är någonting som de allra flesta strävar efter. Och en stor del av vårt välbefinnande har att göra med våra kostvanor. Vissa tenderar att inte alls reflektera över vad de äter men en ökad medvetenhet kan resultera i en rad positiva hälsoeffekter, t.e.x. viktminskning.

Vi får hela tiden höra hur nyttigt det är med fiberrik kost, och att det till exempel är positivt för magen. Men är det riktigt sant? Överlag är fibrer bra men det är en sanning med en aning modifikation. Alla fibrer har en mättande roll och ger en känsla av mättnad.

Det görs skillnad mellan vattenlösliga samt olösliga fibrer. Enligt forskning så är det de vattenlösliga fibrerna som skänker bäst effekter på hälsan. Tyvärr är det vanligt att produkter som är deklarerade med ett högt innehåll av fibrer sällan innehåller just vattenlösliga fibrer. Desto vanligare är det att dessa produkter består av olösliga fibrer såsom cellulosa samt vetekli.

Det påstås att en gynnsam kost består av stora mängder fibrer. Men kan det verkligen vara riktigt med tanke på att det finns en tydlig skillnad mellan två sorters fibrer? Ifall de vattenlösliga fibrerna har bästa effekt gällande hälsan så innebär det att en kost med stora mängder olösliga fibrer får sämre effekt.

Frukt samt grönsaker är det många som äter, och faktum är att det bästa sättet för kroppen att få i sig fibrer är från kolhydrater som består av fibrer som är naturliga. Därför är frukt och grönsaker en viktig beståndsdel av kosten eftersom de innehåller stora mängder vattenlösliga fibrer. Men den som inte kan vara utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn eftersom det gör kroppen en bättre nytta.

Vad gäller fibrer i allmänt så finns det inga belägg för att de faktiskt är positiva för magen, och därutöver finns det ingenting som tyder på att de vattenlösliga fibrerna skulle bidra till något som de vattenlösliga inte skulle göra.

Faktum är att människors ursprungliga föda som är fri från spannmål kännetecknas av förhållandevis lite olösliga fibrer men desto mer av vattenlösliga fibrer. De vattenlösliga fibrerna finns i hög grad i till exempel havre, baljväxter, psylliumfrön, frukt samt grönsaker. Främst förekommer de olösliga fibrerna i spannmålets cellväggar, men de förekommer även i strukturer såsom till exempel fruktskal.

En utmärkande beskaffenhet för vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det medför att när fibrerna hamnar i förbindelse med vätska så bildas en gel. När de vattenlösliga fibrerna hamnar i förbindelse med vätskan i magen så blir effekten att fibrerna kapslar in delar av de andra ämnena som transporteras genom magen. Det ger en förlängd procedur för matsmältningen som är bra för tarmsystemet. Det innebär framför allt att tömningen av magsäcken sker långsammare men även att blodsockret stiger i lagom takt.

Vattenlösliga kostfibrer möjliggör att fördröja upptaget av blodsocker. Det innebär att den glykemiska belastningen sänks och på så vis att blodsockernivån blir jämnare. Även kolesterol samt blodfettsnivåerna sänks i blodet. Dessutom blir insulinkänsligheten bättre vilket förebygger sockersjuka. Vattenlösliga fibrer reducerar risken för att råka ut för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.

Det finns vattenlösliga samt olösliga fibrer, och det är i huvudsak de vattenlösliga fibrerna som tillskrivs diverse hälsoeffekter. De produkter som har ett högt innehåll av fibrer innehåller dock sällan vattenlösliga fibrer utan olösliga fibrer såsom cellulosa och vetekli. Dessa anses inte äga samma hälsoeffekter.

De gelbildande fibrerna kallas även för vattenlösliga fibrer. När de kommer i förbindelse med vatten bildas en gel. När det sker i magen innebär det att fibrerna kapslar in en del av de övriga ämnena i magen, vilket i sin tur ger en förlängd procedur för matsmältningen som är bra. Gelen åstadkommer så att magsäcken töms långsammare och att blodsockret stiger i måttlig takt.

Dessa vattenlösliga fibrer finns i exempelvis linfrön, frukt, havre, baljväxter, grönsaker och psylliumfrön. Det är värt att observera att människans ursprungliga kost som ju är fri fån spannmål kännetecknas av ganska lite olösliga fibrer och rejält med vattenlösliga fibrer.

En duglig kost består av stora mängder fibrer har vi fått veta, men det stämmer inte helt. En kost som innehåller mycket fibrer behöver inte nödvändigtvis vara bra. Det finns egentligen inga uppenbara bevis för att dels fibrer genomgående skulle vara bra för just magen, eller att de olösliga fibrerna skulle bidra till någonting som de vattenlösliga inte gör. Dock finns det övriga hälsoeffekter som på bästa sätt uppnås med vattenlösliga kostfibrer.

Det bästa sättet att få i sig fibrer är från kolhydrater som består av fibrer som är naturliga. Helst av allt vegetabilier och frukt som tillhör kategorin av vattenlösliga kostfibrer. Den som nödvändigtvis är tvungen att inta spannmålsfibrer ska i sådana fall äta hela korn, vilket medför en mycket större nytta. Olösliga fibrer förekommer främst i spannmålets cellväggar, men också i strukturer såsom till exempel fruktskal.

Att det uppkommit flera bantnings- och träningsmetoder mot bakgrund av vad vi känner till om de vattenlösliga kostfibrernas effekter är sannolikt inte överraskande. Givetvis har det lanserats många olika preparat som är baserade på vattenlösliga kostfibrer. Försäljningen av dessa preparat går bra men det är förhållandevis dyrt. Det fungerar minst lika bra att köpa en egen påse med exempelvis psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst – till priset av ca 20 – 30 kr.

Vad gäller för båda sorterna av fibrer är att de förhöjer känslan av mättnad med tanke på deras utfyllande roll. Bägge sorterna kan dessutom motverka förstoppning, vilket i sig inte är farligt och leder inte till förgiftning som många människor verkar förmoda.

Vilka unika fördelar äger vattenlösliga kostfibrer då? Vattenlösliga kostfibrer har egenskapen att kunna fördröja upptaget av blodsocker, vilket innebär att den glykemiska belastningen sänks samt att blodsockernivån blir jämnare. Kolesterol och blodfettsnivåerna sänks i blodet med vattenlösliga kostfibrer. Dessutom förbättras insulinkänsligheten vilket förebygger diabetes.

De vattenlösliga fibrerna binder gallsalter som med hjälp av avföringen följer med fibrerna. Levern behöver för den skull producera nya gallsalter vilket är bra då kroppen tvingas bryta ner kolesterol. Kolesterolet innehåller nämligen byggstenar för gallsalterna.

Effekten av kroppens process med gallsalter är att det negativa kolesterolet som kallas LDL kolesterol sänks. Det innebär att risken att råka ut för åderförkalkning samt hjärt-kärlsjukdomar minskas. Vattenlösliga kostfibrer är ur den synpunkten förebyggande för den typen av åkommor.

Människor strävar jämt efter att uppnå goda hälsoeffekter. För den saken skull är det flera faktorer som spelar in. Dels fysik träning samt motion, men givetvis har också kosten en viktig roll. Men det förekommer en del myter om kosten. Ibland råder det delade meningar om vad i kosten som ger bättre alternativt sämre hälsoeffekter.

Det finns en skillnad mellan fibrer som inte en överdriven skara människor känner till. Fibrer finns i två olika typer som skiljer sig på så sätt att de bidrar till varierande hälsoeffekter. De olösliga fibrerna är egentligen överskattade samtidigt som de vattenlösliga kostfibrerna står för de främsta positiva hälsoeffekterna.

Fibrer är faktiskt en typ av kolhydrater, och kolhydrater som förekommer i vegetabiliska livsmedel som exempelvis baljväxter, grönsaker, frukt samt diverse sädesslag. Det är inte allt för ofta som produkterna med en hög halt fibrer verkligen består av just vattenlösliga kostfibrer. Vanligtvis innehåller produkter med rejäl fiberhalt istället olösliga fibrer såsom vetekli samt cellulosa som dessvärre saknar liknande goda hälsoeffekter som vattenlösliga fibrer skänker.

Ett vanligt missförstånd är att produkter som består av stora mängder fibrer därav skulle vara hälsosamma. Vanligtvis kan man hävda att fibrer är bra för magsmältningen, och det gäller både olösliga kostfibrer samt vattenlösliga kostfibrer. Båda varianterna av kostfibrer fungerar som utfyllnad samt medför så att tarminnehållet ges bra konsistens.

Båda sorterna av fibrer har förmågan att de tar sig igenom tarmkanalen utan att kroppen tar upp varken näring eller energi från dem. Men fibrernas passering är likväl önskvärt eftersom matsmältningen då funkar på ett bra sätt. Tarmarna får arbeta mer och hålls i trim på ett bra vis.

Har man besvär med magen får man dock tänka sig för, och de olösliga fibrerna bör undvikas i högre utsträckning då magen kan uppleva dem som väldigt krävande. Mot bakgrund av det så måste en fiberrik kost inte nödvändigvis vara bra. Såtillvida man inte tänker på att äta sådan kost som istället består av stora mängder vattenlösliga fibrer.

För att få i sig stora mängder vattenlösliga kostfibrer är det viktigt att äta rikligt med grönsaker samt frukt. Men vissa tycker att det är smidigare att äta diverse kosttillskott som nuförtiden finns tillgängligt på marknaden. Det många människor dock inte vet är att det blir betydligt dyrare att köpa kosttillskott än att få i sig vattenlösliga kostfibrer på naturligt sätt. Att istället handla en påse psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst fungerar som ett utomordentligt substitut för kosttillskotten – och billigare dessutom.

Den främsta egenskapen hos de vattenlösliga fibrerna är att de har förmågan att bilda gel. När vätska och de vattenlösliga fibrerna kommer i förbindelse så får de vattenlösliga fibrerna effekten att de kapslar in de andra ämnena i kroppen och förlänger matsmältning. Självklart har kroppen då bättre förutsättningar att fånga upp näring samt energi. Därtill medför processen att blodsockret stiger i en lagom takt.

Vattenlösliga kostfibrer förebygger diabetes då insulinkänsligheten blir bättre. Samt blod- och kolesterolnivåerna sänks i blodet.

Vattenlösliga fibrer binder gallsalter som följer med fibrerna tillsammans med avföringen. För att levern ska ges möjlighet att tillverka nya gallsalter tvingas den bryta ner kolesterol. En konsekvens av det blir att det negativa kolesterolet LDL reduceras. På sikt medför det att risken att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar och åderförkalkning minskar.

Övriga fördelar med vattenlösliga kostfibrer som många uppskattar är att de kan bidra till viktminskning och vara GI-sänkande ifall intaget är tillräckligt stort.

Fibrer är egentligen en typ av kolhydrater. Dessa kolhydrater förekommer i vegetabiliska livsmedel såsom exempelvis frukt, baljväxter, grönsaker och diverse sädesslag. Fibrerna är uppdelade i lösliga – och vattenlösliga kostfibrer, men det är de vattenlösliga fibrerna som bidrar till bäst hälsoeffekter. Dessvärre består produkter med höga fiberhalter allt för sällan vattenlösliga fibrer utan istället olösliga fibrer som cellulosa samt vetekli som inte äger liknande hälsoeffekter.

De olösliga fibrerna absorberar rikliga mängder vatten och följaktligen är det extra angeläget att få i sig stora mängder vätska för att väga upp förlusten. Den egentliga främsta egenskapen vad gäller olösliga kostfibrer är att de fungerar som utfyllnad och medför att det blir fin konsistens på tarminnehållet.

Men den som har besvär med magen ska helst inte äta för stora mängder av de olösliga fibrerna då magen kan uppleva dessa fibrer som oerhört krävande. En kost som innehåller mycket fibrer behöver inte nödvändigtvis vara bra. Dessutom delar även vattenlösliga kostfibrer egenskapen att funka som utfyllnad. Ett rikligt intag av vattenlösliga kostfibrer kan dock påverka tarminnehållets konsitens.

Vad som är vanligtvis gällande för fibrer är att de passerar mag- och tarmkanalen utan att tas upp av kroppen. De är således varken näringsgivande eller energigivande. För att vår matsmältning ska fungera på ett bra vis är fibrerna dock betydelsefulla. Tarmarna hålls i trim på ett bra vis då fibrerna får dem att arbeta mer.

Vattenlösliga kostfibrer har många egenskaper som har inverkan på hälsan positivt. De kan förslöa processen gällande kroppens upptag av blodsocker. Det medför att den glykemiska belastningen inte blir lika rejäl och att en jämnare nivå av blodsockret uppstår. Vattenlösliga kostfibrer hjälper att motverka diabetes då insulinkänsligheten blir bättre. Dessutom sänks blod- och kolesterolnivåerna i blodet.

Det som i huvudsak kännetecknar vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det innebär att en form av gel bildas när de kommer i kontakt med vatten som finns i magen. Det innebär att fibrerna ser till att andra ämnen i magen kapslas in – något som ger en längre matsmältning. Det är bra bland annat på så sätt att det sker en långsammare tömning av magsäcken samt att blodsockret stiger i balanserad takt.

Övriga fördelar med vattenlösliga kostfibrer är att ett tillräckligt intag kan bidra till viktminskning samt vara GI-sänkande.

Vattenlösliga kostfibrer har en bindande effekt på gallsalter. Dessa salter följer med fibrerna med avföringen. Således tvingas levern framställa nya gallsalter, vilket innebär att kroppen då måste bryta ner kolesterol som består av gallstenar.

Det innebär att det negativa kolesterolet LDL blir mindre. En sådan reduktion innebär i sin tur att risken att råka ut för för hjärt- och kärlsjukdomar och åderförkalkning reduceras. Det medför att intag av vattenlösliga kostfibrer äger preventiv effekt för den sortens problem.

Den som vill få i sig just vattenlösliga fibrer måste äta stora mängder frukt och grönsaker. Det är naturliga fibrer som visserligen finns i olika kosttillskott som har lanserats. Men faktum är att det blir mycket dyrare att få i sig de vattenlösliga kostfibrerna den vägen. Det funkar helt utomordentligt att till exempel istället handla en påse med psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst.

Många människor befinner sig i en ständig strävan efter att leva så hälsosamt som möjligt. Och varför skulle man vilja undvika det när det fullkomligt kryllar av diverse goda hälsoeffekter att få del av. Vårt fysiologiska välbefinnande utgörs i regel av bra motion och träning, och bra kostvanor. För att optimera intaget av god mat så bör man ju också äga kunskaper om vad som verkligen är god kost. Genom en ökad medvetenhet kan man främja sin hälsa ännu mer.

Det pågår en aktuell diskussion gällande fibrer och dess nyttighet. Allt fler hävdar att fibrerna i själva verket inte är så nyttiga som vi vill tro. Överlag kan man säga att fibrer är bra men det är en sanning med viss modifikation. Faktum är att fibrerna passerar tarmsystemet utan att kroppen tar upp varken energi eller näring från dem. Men vad är då fibrerna bra för?

Fibrer är i sig inget negativt då de har som främsta uppgift att fylla ut magen och hålla igång tarmsystemet. De är således mycket bra för matsmältningsprocessen, och alla fibrer har en mättande funktion.

Det finns två sorters fibrer, vattenlösliga samt olösliga fibrer. Forskning har kommit fram till att det är de vattenlösliga fibrerna som skänker de bästa hälsoeffektera. Beklagligtvis är det inte allt för vanligt som produkterna med rejäl deklaration av fibrer faktiskt består av just vattenlösliga fibrer. Oftast handlar det om olösliga fibrer som vetekli och cellulosa.

De vattenlösliga kostfibrerna är gelbildande vilket är utmärkande. De vattenlösliga fibrerna ser till att kapsla in de andra ämnena som passerar magen med stöd av denna gel. Det innebär att kroppen på ett mer effektivt vis kan ta upp näring samt energi. Processen uppstår när fibrerna kommer i förbindelse med vätska i magen. Magsmältningen ges en längre process vilket är positivt för tarmsystemet. Tömningen av magsäcken sker således långsammare men därtill får det effekten att blodsockret förhöjs i lagom takt.

Vattenlösliga kostfibrer gör det möjligt för en inbromsning av upptaget av blodsocker. På så sätt sänks den glykemiska belastningen och blodsockernivån blir jämnare. Dessutom sänks kolesterol och blodfettsnivåerna i blodet. Insulinkänsligheten blir bättre vilket motverkar diabetes. Därjämte minskar de vattenlösliga kostfibrerna risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar samt åderförkalkning.

Att inta stora mängder frukt och grönsaker är bra för den som vill få i sig de vattenlösliga fibrerna i större utsträckning. Faktum är att det nu för tiden finns kosttillskott som innehåller vattenlösliga kostfibrer, men det finns fullständigt briljanta substitut i livsmedelsbutikerna som till exempel psylliumfrön. Det främsta skälet till att låta bli kosttillskotten är att det oftast kan bli tämligen kostsamt. Och den som absolut inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn med tanke på att det gör kroppen en större nytta.

En av många fördelar med vattenlösliga kostfibrer är att de har förmågan att binda gallsalter. Salterna följer sedan med fibrerna med avföringen. Det innebär i sin tur att levern tvingas skapa nya gallsalter.

Även kolesterol innehåller gallsalter. De vattenlösliga fibrerna medför för den skull effekten att det negativa kolesterolet LDL blir mindre i kroppen. Det är en minskning som medför att risken minskas att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och åderförkalkning.